My colourful days

Divison Bell (skivomslag)

Jag har på senaste tiden haft lite svårt att hitta rätt musik att lyssna på, vilket jag inte brukar ha. För tillfället testar jag en skiva och lyssnar på några låtar, sedan byter jag till en annan för att det inte är helt rätt musik för dagen, och så där håller det på. I söndags ägnade jag 30 minuter åt att finna Pink Floyds skiva Division Bell, som jag vet att jag hade på min gamla dator och som jag trodde att jag hade fört över på en cd-skiva. I mitt sökande efter den rätta musiken beställde jag skivan på nätet och idag kom den. Skivan är helt fantastisk, men frågan är om den är den rätta skivan! Jag låter nog lite smått sinnesförvirrad, men jag är inte van vid att vara så här "musiklös" och inte kunna finna de rätta tonerna! :)

I helgen har min familj varit på besök och lägenhetsrenoveringen är nu färdig. Igår var vi på min kusins bröllopsfest, vilket var mycket trevligt. Grattis Erik och Micke!

Nu har min familj åkt hem och det är alltid lika tråkigt. Ibland skulle jag vilja bo närmare dem, men jag tror inte att jag skulle trivas i min gamla hemstad.

Jag har försökt att fota lägenheten, men det är alltid så svårt att få till bra bilder, särskilt en mörk och ruggig dag som denna. Några bilder ska ni dock få se på målningen och tapeterna. Jämför gärna med min tidigare bild på den äckliga terrakottaröda tapeten. Skillnad eller hur? Nu ska jag börja fixa med de små detaljerna i lägenheten, rensa ut sådant som jag inte behöver och köpa lite nya möbler och andra inredningsprylar. Det ska bli kul!


Sovrumstapet


Vardagsrumstapet


Före renoveringen

In the Line of Fire...

Felix som kattunge

När jag var ca 15 år fick jag och min bror var sin katt. Min brors katt levde inte så länge, eftersom han blev biten av en hund som en granne skickade in i vår trädgård. Min katt hette i alla fall Felix och han visade sig vara en helt unik liten individ som blev en kär familjemedlem. När jag flyttade hemifrån blev Felix kvar hemma hos mina föräldrar och för två år sedan gick han tyvärr bort. Trots att jag inte träffade Felix så ofta sedan jag hade flyttat hemifrån, så fick jag i alla fall en liten dos kattsällskap med jämna mellanrum. Det saknar jag jättemycket och under de senaste två veckorna har jag fått en stor längtan efter att skaffa mig en egen katt. Jag vet att det är mycket jobb med husdjur, så jag inser att jag måste fundera igenom det här ordentligt.

Jag har tittat runt lite på nätet och läst om olika kattraser och jag har fastnat för en ras som heter Helig Birma. Tyvärr har jag ingen bild att visa, men på Birmasällskapets hemsida kan man titta på bilder och läsa om rasen.

Jag har ett helt hav av saker som jag borde göra,...men jag orkar inte! De senaste veckorna har bara snurrat på med jobb, lägenhetsrenovering och en hel del andra aktiviteter. Nu har luften liksom gått ur mig och för tillfället strosar jag runt i myskläder och njuter av att "bara vara". Idag tänker jag strunta fullkomligt i alla "måsten"!

Idag när jag åkte med tunnelbanan hem från jobbet hörde jag en diskussion mellan två kvinnor. Den ena kvinnan var omkring 30 år och hon berättade för sin väninna om olika tjänster hon hade haft inom skolan. Till slut frågade väninnan varför hon slutade som lärare. Svaret som den fd läraren gav fick mig att tänka:"Det skulle ju kunnat vara jag som sa det där!" Det är nog dags att jag tar mig en funderare,...en ordentlig sådan den här gången! Jag vill ju så mycket mer...!

Nu är det söndag igen och imorgon är det jobb som gäller. Jag har haft en mycket intensiv helg så nu är jag riktigt trött,...men nöjd! Vi hann måla hela lägenheten och tapetsera en fondvägg och det blev superfint. Nu kommer jag att trivas mycket bättre i lägenheten. Kanske kan jag få in en liten bild här senare. En fondvägg till ska fixas, men det får bli en annan helg. Nu ska jag städa,...puh!!!

Nu är vi äntligen igång med målningen i lägenheten och vi har målat hela dagen. Imorgon fortsätter vi från tidig morgon och på lördag/söndag hoppas jag att vi ska kunna tapetsera fondväggarna. Det är så himla kul att måla om och få det lite fräschare. Min lägenhet byggdes 2004 och jag kan inte förstå att de då valde en så gräslig kombination på tapeterna. De tapetserade lägenheten med en rosa/beige tapet och två fondväggar tapetserades i en roströd färg. Nu ska eländet äntligen bort!


Urk! Blä!

"Krumelurer", tapet från ECO

Jag är så enormt seg idag och därför ser jag fram emot att vara ledig torsdag till söndag. Jag ska dock inte ligga på latsidan, utan hjärnverksamheten ska bytas ut mot kroppsarbete i form av lägenhetsrenovering. Det ska bli riktigt kul!

The Better Life (skivomslag)

Det blir en del musik här på bloggen nu, i brist på tid till stickning och annat :). Jag har en hel del rockblod i min kropp och en av mina favoritgrupper har länge varit 3 Doors Down. Många av er har säkert hört låtarna Here Without You, Kryptonite, Away From The Sun m. fl. För ett antal år sedan lyssnade jag ständigt på gruppens musik och jag upplevde en helt fantastisk konsert med dem i juni 2005. Samma år släpptes deras skiva Seventeen Days och på den finns en skön ballad som heter Landing in London. I låten medverkar även musiklegenden Bob Seger. Gruppens senaste skiva blev lite av en besvikelse för mig när den kom ut, men låten Let Me Be Myself gillar jag.


Landing in London

Jag har nog haft en musiksvacka ett tag, men den där Pink Floyd nostalgin i början på veckan har satt igång mitt musikhjärta igen. Jag har upptäckt hur mycket musik jag faktiskt har där i hyllan. En fantastisk sak med musik är ju att musiken ofta rymmer och väcker så många minnen.

En låt som jag fullkomligt älskar och som är som "bomull i själen" är Just Around The Corner med Cock Robin. Jag var 11 år när min pappa kom hem med Lp-skivan en lördagseftermiddag. Skivan spelades av till ett kassettband och låten Just Around The Corner spelades flitigt i bilen när vi susade förbi alla vindkraftverksfält på vår sommarsemester i Danmark.

Just Around The Corner - Cock Robin


Danmark 1988

...från kyla och mörker!

Min hjärna är så där luddigt spretig just nu. Det finns hur många spretiga trådar som helst, men på något sätt hänger allt ihop ändå.

Alla människor har sina egenheter, styrkor och svagheter. Ibland är det lätt att vara envis och ovillig att förändra sidor hos sig själv, då man istället kritiserar andras egenskaper för att skydda sig. På sensommaren bestämde jag mig för att göra ett försök att förändra mitt förhållningssätt på vissa områden, och nu har jag börjat se vad det faktiskt ger mig tillbaka. Det finns ett uttryck (vet inte varifrån det kommer) som jag kommer att försöka leva ännu mer efter i fortsättningen. Det går ungefär så här:

"Om du vill förändra en människa, börja med dig själv."

Pulse

Jag tror inte på slumpen,...och ibland händer saker, ibland mycket små saker som liksom hänger ihop. I morse satt jag på jobbet framför datorn, då en kollega gav mig ett par hörlurar. I lurarna spelades Pink Floyd, och trots att jag bara lyssnade i några sekunder så väcktes något i minnet. För några år sedan hade jag en riktig Pink Floyd period. Då spelade jag deras skivor ständigt och de fyllde en märklig funktion just då. Jag har inte lyssnat på skivorna på flera år, de har liksom hört ihop med en annan stad och en annan tidsperiod. Idag när jag kom hem borstade jag bort dammet från Pink Floyd skivorna igen,...och det visade sig att de var helt rätt idag!

I eftermiddags hade jag TV:n på samtidigt som jag sysslade med allt möjligt annat. På svt2 visades då ett program som hette I det vita rummet.  En kvinna satt i ett alldeles vitt rum och pratade, och drog samtidigt ett och annat penseldrag över en tavla. Jag blev nyfiken på vad programmet gick ut på och blev fast en stund framför TV:n. Programmet handlade om konstnären Gunnel Wåhlstrand och hennes konst. Efter ett tag fick man se tavlan som hon jobbade med och jag trodde knappt mina ögon. Hon målade på en tavla som liknade ett svartvitt foto, med två barn och en kvinna som stod på en äng. Tavlans namn var också just Ängen och du kan se den här. Tavlan var något av det mest fantastiska jag har sett i konstväg.

Tydligen är Gunnel Wåhlstrand känd för sina tuschlaveringar, där motiven är hämtade från foton av hennes fars barndom, men jag har aldrig hört talas om henne tidigare. Jag surfade runt lite på nätet för att finna fler bilder, men det fanns inte så många bra sidor att kolla på. På Google kan du dock finna en del bilder av hennes verk.

Ibland blir jag så otroligt imponerad av vad människor kan skapa när det gäller konst, hantverk och dylikt. Det är magiskt!

Min kära blogg har inte fått så mycket uppmärksamhet av mig på sista tiden. Det är så mycket annat som upptar min tid, men jag kommer igen! Nu är det helg igen och jag ska verkligen njuta av ledigheten.

Markus Krunegård omnämns till höger och vänster i media, men jag måste erkänna att jag har hört väldigt få låtar av honom. I helgen ska jag se till att lyssna mycket på musik och lyssna igenom hans musik på Spotify. En grupp som jag också ska lyssna in mig på är Muse. Det hör ju till allmänbildningen att ha koll på både Markus Krunegård och Muse.

Ha en skön helg!

Igår var jag och en kompis på Syfestivalen i Kista. Jag har flera gånger tänkt besöka mässan, men det har aldrig blivit av. Kanske hade jag lite för höga förväntningar när jag åkte dit, för jag tyckte inte att mässan var så inspirerande som jag hade trott. Jag hade hoppats på många bra utställare med härliga stickmaterial och stickinspiration, men det fanns endast några få utställare med inriktning på kvalitétsgarner. Några härliga nystan hittade jag dock!

Det fanns många utställare på mässan med inriktning på lappteknik, men även de med andra tyger. Jag är dock i en period då jag inte syr särskilt mycket. När man bor på små ytor blir det så bökigt att plocka fram symaskinen och alla tillbehör. Jag skulle så gärna vilja ha en ateljé, det hade varit underbart!

Trots att själva mässan var lite av en besvikelse hade jag en härlig dag med bloggerskan på At My House!

Jag har insett att jag har fler sjalar än vad jag använder. Därför säljer jag några av dem och självklart säljer jag bara oanvända sjalar. Denna handvirkade sjal säljes för 300:- (garnkostnaden) inklusive porto. Garnerna som sjalen är gjord av är Colinette Mohair och Colinette Point 5. Maila mycolourfuldays@live.se om du är intresserad av att köpa den.

Dessa stickmarkörer kan du använda vid markeringar i sidorna på stickarbeten, för att exempelvis hålla koll på ökningar. De kan lätt hakas av och på.

Markörerna säljes för 30:-/par, inklusive porto. Maila mycolourfuldays@live.se om du vill köpa markörer.

...på förkylningar!

I söndags fick jag min tredje förkylning på 6 veckor. Den här gången är det bihåleinflammation. Jag besöker nästan aldrig sjukvården och många gånger känns det meningslöst. Idag betalade jag 300:- för ett 5-10 minuter långt läkarbesök, där läkaren förklarade att de var restiktiva med att skriva ut antibiotika. Detta är jag medveten om och jag tycker att det är bra, men jag skulle önska tydligare intruktioner från sjukvården om vad som är meningsfullt att söka hjälp för. Jag undviker sjukvården i så stor utsträckning som möjligt, men de allra flesta av de få gånger som jag har besökt vårdcentraler har jag ångrat mig efteråt. Man känner sig nästan dum för att man går dit!

Jag köper sällan veckotidningar, modetidningar eller dylikt, men en och annan sticktidning köper jag. I helgen köpte jag det nya numret av Kreativ stickning, mycket på grund av att tidningen innehöll mönster till denna häftiga kappa. Tidningen innehåller ytterligare några modeller som är riktigt trevliga, men de flesta av modellerna är ganska traditionella.

...åt mig själv!

Den här veckan har jag jobbat för mycket och någon övertidsersättning blir det ju inte tal om. Min taktik det här året har varit att jag ska jobba färdigt på jobbet och inte plocka med mig något arbete hem. Men ändå har jag jobbat i några timmar under helgen.

När jag tänker efter inser jag att jag under veckan inte heller har tagit någon egentlig fikarast, utan jag har druckit mitt automatkaffe vid skrivbordet och jobbat samtidigt. Jag har dessutom varit en urtråkig kollega, som mest haft blicken riktad på en dataskärm eller i sina papper. Nu måste jag skärpa till mig och säga ifrån till alla som dumpar över en mängd nya uppgifter på mig. Det jag mer och mer har börjat bli övertygad om är att ju mer du jobbar desto mer uppgifter får du dig tilldelad. Man "gräver sin egen grav" helt enkelt.

Det finns ju så himla mycket som jag bara längtar efter att göra! Nu är det helt enkelt dags att jag börjar prioritera mig själv mer, att jag börjar se lite mellan fingrarna och slutar vara så förbannat noggrann!

Jag är ju ganska ny i bloggvärlden och har inte fått någon bloggutmärkelse tidigare. I veckan fick jag en från Call Design, vilket var riktigt kul! Tackar för det! I och med denna utmärkelse ska man avslöja tio saker om sig själv, så här kommer min lista:

- Jag är medelålders, alltså har jag passerat halva vägen till pensionen. :)

- Jag är en tjejig pojkflicka.

- Jag har världens bästa föräldrar och en fantastisk bror!

- Jag tycker mycket om kläder, men har ingen koll på (eller bryr mig inte om) klädmärken!

- Jag är allergisk mot ytlighet och intriger och undviker därför både skvallerpress, dokusåpor och liknande TV-program. Vem är Anna Anka? :)

- Jag älskar musik!

- Jag får abstinens om jag inte får jobba med kreativa projekt. Jag sysslar mest med textilt hantverk, men gillar även att teckna/måla och fota. Stickning är ett mycket stort intresse!

- Jag har en viss förmåga att vilja för mycket och gör ofta alldeles för många saker samtidigt!

- Jag jobbar med ungdomar och tycker att vi vuxna har mycket att lära av dem! Många gånger är de klokare än vi!

- Jag uppskattar människor som är enkla, humoristiska, snälla och modiga nog att gå sin egen väg.

Nu har ni fått veta lite mer om mig och jag skickar denna utmärkelse vidare till följande personer/bloggare:


Cornelias Blogg

At My House

Gealach

Här har ni min stickade polosjal, eller vad kallar man dem? Jag följde inget mönster, utan testade mig fram för att finna lagom grovlek på stickorna och önskad omkrets på sjalen. Garnet som den är stickad i heter Kidopale. 

Nu är Pälskoftan med mönster från Strikk färdig. Som jag tidigare skrev i ett inlägg här på bloggen så fanns inte ursprungsgarnerna till modellen kvar i Strikks sortiment och därför gav de i butiken förslag på andra garner. Jag är dock inte riktigt nöjd med dessa, tröjan blev lite för "ullig". Jag är inte så förtjust i ullgarner som är löst spunna, de blir lätt både kompakta och "tussiga". Tröjan blev väl okej ändå, och framförallt kommer den att vara användbar på riktigt kalla vinterdagar. 

Enligt mönstret skulle man sticka ärmarna för sig, men jag stickade in en markeringstråd på det rektangulära stycket och stickade sedan ärmarna från ärmhålet. Jag fick göra en del minskningar där i början för att ärmarna inte skulle bli så påsiga.  

Igår var jag och min familj på musikalen Cats. Innan föreställningen skulle börja upplevde jag att jag inte direkt hade några särskilda förväntningar som musikalen skulle leva upp till. Jag visste inte heller vad den handlade om, eller vilka låtar den innehöll.

När musikalen väl startade blev jag lite förvirrad. Det var svårt att uppfatta någon form av handling och vad föreställningen skulle gå ut på. När jag väl gav upp tanken på att finna en handling och istället fokuserade på den enorma visuella och musikaliska upplevelsen blev musikalen bättre och bättre.

Den som förväntar sig en välutformad story likt Chess, Phantom of the opera eller kanske Kristina från Duvemåla kan nog bli lite besviken. Dessutom är låtarna i Cats inte lika kända/spelade som i ovan nämnda musikaler, egentligen kände jag bara igen låten Memory. Men Cats är en enorm upplevelse på andra sätt. Hela musikalen har ett enormt tempo där storyn helt berättas via sång, dans och musik. Artisterna är helt galet duktiga både när det gäller sången och dansen, och de akrobatiska inslagen är helt fantastiska. Summan av det hela blir helt enkelt att jag tycker att Cats på Cirkus är en riktigt bra musikalföreställning!

Den här veckan har gått så fort, vilket antagligen beror på att jag har haft fullt upp med jobb, lite träning, och allt annat vardagligt fixande. Dessutom var jag och kollade på fotboll (Djurgården-Malmö) i måndags kväll. Jag gillar verkligen att gå på matcher, men skulle önska att en hel del personer i publiken kunde försöka hålla sig något lugnare och skippa en del av sitt obehagliga skrikande.  Nu är det snart helg igen och då får jag besök av mina föräldrar och min bror och vi ska bland annat gå och se musikalen Cats. Jag återkommer med ett utlåtande om Cats i helgen.

Efter närmare två veckors uppehåll med träningen på grund av en förkylning fasade jag lite för att sätta på mig löparskorna idag. Jag förväntade mig att det skulle gå hur tungt som helst och att jag skulle ha tappat massor av kondition. Men till min stora förvåning gick det hur lätt som helst. Mycket märkligt, men så härligt!!!

Nu har jag börjat sticka på linponchon från Yllet som jag köpte garn till i somras. Garnet jag köpte till ponchon var dock inte Yllets lin utan Garnstudios. Jag har aldrig tidigare stickat ett plagg i lin, så det är en ny erfarenhet. Jag tycker hittills att lingarnet är lite knepigt att sticka med. Det är liksom stumt och glatt på samma gång, och man får anstränga fingrarna en aning för att få alla maskor jämna. Dessutom tycker jag att lingarnet är ganska "tussigt", vilket förvånar mig. Jag har tidigare tittat på lingarner i butiker och har då inte upplevt garnerna på det sättet. Kanske är det just Garnstudios lin som inte håller en tillräckligt hög kvalité? Alla ni linexperter därute, vad säger ni om det?

Nu har jag gjort klart min kofta och halsduk/sjalpolo och det börjar bli dags att starta en ny stickning. Jag vet dock inte vad jag ska välja. Kanske blir det en Candle Flame i Kauni eller också något från detta mönsterhäfte. Mönsterhäftet är fanstastiskt inspirerande och innehåller många fina modeller, garnet Rheuma Thermal Wolle har jag inte stickat med tidigare, men det känns riktigt mjukt och härligt. I nuläget lutar det nog åt att använda mina nystan till polokragen som syns på den vänstra bilden.

I helgen surfade jag runt lite på inspirerande sticksidor på internet och hamnade bland annat på Interweave Knits hemsida där jag fick syn på den fina nya hösttidningen. Snabbt insåg jag att tidningen innehöll mängder av fina tröjor och en del accessoarer, och jag kunde därför inte låta bli att köpa den. Jag är ofta ganska kritisk när jag kollar på mönster/modeller och många gånger innehåller sticktidningarna ett fåtal modeller som faller mig i smaken. I Interweave Knits Fall 2009 däremot skulle jag kunna tänka mig att sticka närmare tio av modellerna. Riktigt jobbigt,...hur ska jag hinna? Besök Interweave Knits hemsida, där finns bilder på de flesta av modellerna i tidningen. Jag kunde dock inte låta bli att visa en av mina favoriter här nedan.

Jag har alldeles för mycket garn här hemma och tänker försöka sälja en del. Detta garn heter Mega och jag har tidigare virkat tre sjalar av samma garn. Jag tror dock inte att jag kommer att göra ännu en sjal och därför tänker jag sälja mina nystan för 25:-/st (butikspris ca 50:-) exklusive porto. Om du är intresserad av att köpa dessa nystan mailar du: mycolourfuldays@live.se 




Klicka på bilden för förstoring

Jag har inte visat så mycket stickning här på bloggen på sista tiden. En av orsakerna är att jag har haft lite tid över till att sticka och den andra är att jag har försökt att göra klart några projekt. Dessa kommer att visas på bloggen framöver. Igår var jag helt enkelt tvungen att låta mig starta en ny stickning och jag valde att börja på dessa muddar. Nu har jag hunnit ungefär till hälften av den ena mudden och nu ska jag börja med tummkilen.

Jag är alldeles svettig, darrig och utmattad efter Sveriges match mot Ungern. Sverige storspelade och trots övertaget var jag riktigt nervös, jag vet ju hur lätt en match kan svänga. När Ungern sedan fick straff och gjorde 1-1 satt jag och tänkte på hur förbannat orättvis sporten är och började ge upp hoppet. När hoppet var helt ute, eller borde vara helt ute, dyker Zlatan upp och gör det som egentligen aldrig händer,....MÅÅÅÅL i de allra sista slutsekunderna! Jag har ibland muttrat över Zlatan, att han kan vara lite ojämn i landslaget, men från och med idag är det slut på mitt gnäll!

Ett (o)megaleende!

Det är ju förkylningstider och jag känner att jag håller på att få ont i halsen. Därför kvistade jag förbi Apoteket idag och köpte vitaminer, halstabletter, Ipren mm. Dessutom lyckades jag lägga ner en burk Omega-3 i min varukorg, trots att jag inte har en aning om vad de ska vara bra för. Någon som vet? Lite piggare och ännu lite gladare kanske man i alla fall kan bli av lite fiskolja! ;)

Idag släppte Takida sitt efterlängtade album The Darker Instinct och gruppen är här i Stockholm. Jag fick frågan av en kollega idag om jag skulle till signeringen på Bengans, men någon tur dit blev det inte för min del. Jag vet inte,...men ibland känner jag mig en aning för gammal för att gå på signeringar och liknande tillställningar, vilket kan bero på att jag ofta är sådär 10-20 år äldre än de flesta andra. 

Jag missade även Takidas framträdande på Nyhetsmorgon i morse, men jag antar att det snart finns klipp på Youtube från både Nyhetsmorgon och Bengans. Takida är ett av mina favoritband (läs tidigare inlägg här) och jag har sett fram emot den nya skivan, men trots det har jag inte beställt den än. Ibland när en favoritgrupp/favoritartist släpper ett nytt album blir jag nästa lite nervös, nervös för att man eventuellt ska bli besviken. Jag vet att det är lite fånigt, men är inte skivan så bra som man har hoppats så dröjer det ju ofta minst ett år till nästa. Hur som helst blir det nog till att beställa Takidas nya album ikväll! Nu måste jag dock ut i springspåret! Ha en härlig kväll och kolla in Takidas video As You Die från det nya albumet. Yeaaah!

Alla människor har små egenheter och jag har säkert många! En av dem är min fascination av garner. Jag kan vandra runt i en garnbutik i evigheter och titta på alla färgkombinationer och känna på de olika kvalitéerna. Dessutom är jag alltid lite gladare när jag kommer ut ur butiken med en liten påse med garn. Kanske är denna fascination av garner inte så konstig ändå? Saken är väl den att några garnnystan hos en stickintresserad kan sätta igång en härligt kreativ process, där man plötsligt ser mängder av olika saker som kan skapas. Med tanke på hur många nystan som läggs in på stickbloggar gissar jag dock att jag inte är ensam om min lilla egenhet, eller?

Jag måste bara berätta för er som inte redan vet, att Kim Hargreaves har släppt ännu en ny och inspirerande stickbok. Boken heter Precious och påminner i stilen lite om hennes fantastiska bok Heartfelt. Därför gör Precious sällskap med Heartfelt som Kim Hargreaves (enligt mig) snyggaste böcker. På Kim Hargreaves hemsida hittar du bilder på alla modeller i boken. Besök hemsidan och njut av allt du kan göra med lite garn, ett  par stickor och en gnutta stickkunskap!

Nu när det börjar bli höst finns det mängder av snygga stickade plagg i butikerna. Det finns dock ett riktigt stort problem med dessa, de innehåller nästan alltid alldeles för mycket acryl. Det spelar ingen roll om tröjan är en märkeströja och kostar över tusenlappen, den innehåller säkert till större delen acryl ändå. Jag må vara lite arbetsskadad, eftersom det första jag gör när jag hittar ett stickat plagg är att slita upp den där lappen som avslöjar plaggets material. Men jag vet ju också hur besviken man blir efter att ha använt en tröja bara några få gånger och märker att den är alldeles noppig och ful. Acryltröjor är ju dessutom ofta ganska obehagliga att ha på sig, eftersom de blir så statiska och svettigt varma.

Jag skulle önska att folk var lite mer medvetna om textila material och ställde lite högre krav på klädtillverkarna. Då kanske vi skulle kunna få ett större urval med kläder med naturmaterial i butikerna. Acryl, polyester och liknande material är ju egentligen plast. Man kan dock om man är lite medveten finna stickade plagg som innehåller relativt stor mängd naturmaterial till bra priser. Mitt riktmärke är att inte handla stickade plagg med mindre än 60 procent naturmaterial och dessutom får då priset inte vara alltför högt. När det gäller toppar och skjortor är 90 procent naturmaterial mitt riktmärke vid klädköp. Igår fann jag en väst som uppfyllde mina krav och dessutom gillade jag modellen, så nu är jag nöjd och glad! :) Dessutom hittade jag denna jeansklänning som jag bara var tvungen att köpa.

Idag hittade jag denna brosch eller sjalnål på Åhléns. Jag är inte så förtjust i vanliga hjärtan, men gillar hjärtformer i "rörelse". Det är ganska svårt att hitta snygga nålar till sjalar eller knapplösa plagg, men den här gillade jag.

...och prästkragarna?

Underbara Stockholm!

Jag har länge önskat fota näckrosor, eftersom jag tycker att de är så vackra. När vi var ute med båten i veckan fick jag äntligen den möjligheten.